Fröken Ann – En lektion om fåglar
Idag är det dags att presentera Pennybridge’s femtonde sommarbloggare: Ann Hultman Jakobsson
också kallad Fröken Ann.Fröken Ann är en samhällsengagerad snart 32-årig problemlösare som gått från journalist till lärare. Uppvuxen i skogen utanför Sundsvall bor hon idag i Stockholm och brinner för ansvarsrörelsen #skolvåren som hon var med och startade i februari, från tevesoffan via Twitter. Hon drömmer om att utveckla och vara med och påverka världen till en ljusare och trevligare plats att bo på, för alla! Ett sätt att göra det är utveckla det som idag är skola till det bredare perspektivet på ett hållbart lärande samhälle. Ann bloggar på Fröken Ann och är roddaren bakom #skolvårens blogg. Hennes motto är ”Change your thought and you will change your world”.
En lektion om fåglar
”Se här”, säger han och håller en penna i mitten av klassrummet, precis mitt emellan gruppen som sitter uppradade längs bordens u-formation.
Han vänder sig till den andra gruppen, den vänstra avknoppningen från den stora gruppen:
”Vad ser ni?”
Tveksamma blickar och trevande svar.
”Svarta bokstäver.”
”Små och stora bokstäver.”
Ju fler svaren blir desto snabbare och mer stadiga blir rösterna som svarar. Det var ingen svår uppgift. Det var ingen kuggfråga. Det var verkligen så enkelt som att berätta vad man ser på pennans ena sida.
”Grön text.”
”Det står pen med stora svarta bokstäver.”
Efter ett tag så vänder han sig om och tilltalar den högra avknoppningen:
”Vad ser ni?”
Den här gruppen som fått ynnesten att avläsa den förra gruppens osäkerhet inför uppgiften dundrar på direkt:
”Små svarta bokstäver.”
”Vitt.”
”Streck.”
De stabila rösterna blir tysta. Det finns helt enkelt inte så många fler saker att skrika ut. Det finns inte så många saker att se på den högra sidan av pennan.
Matti tittar utforskande på oss:
”Ser ni det dom ser?”, säger han och nickar mot den andra gruppen.
Osäkerheten infinner sig igen… Ett utdraget ”Naäeeee…” hörs från den högra sidan.
Han vänder sig mot den vänstra gruppen:
”Ser ni det dom ser?” frågar han och nu nickar han mot oss.
Samma osäkra och långa ”Naäeee…” hörs från den gruppen.
”Ska ni kalla dem för idioter nu, eftersom de inte ser det ni ser?”
Helt tyst. Matti vänder sig mot den högra gruppen.
”Vill ni kalla dem för idioter nu, eftersom de beskriver den här pennan på ett helt annat sätt än vad ni gör? Samma penna!”
Det är en talande tystnad i rummet. Och den insikt, den målande insikt som just infunnit sig i min kropp gör mig helt vimmelkantig. Det är en av de mest slående upplevelser jag någonsin varit med om.
”Perspektiv är viktigt, prova att ta någon annans perspektiv ibland.”, säger Matti och stoppar ner pennan i fickan medan han går över klassrumsgolvet, till tavlan, och sätter igång dagens lektion.
Jag är stum och har svårt att följa med under resten av lektionen, som handlar om fåglar tror jag. Matti Karlström, lärare på no-kursen vid Stockholms universitet, har precis givit mig en insikt för livet. Han har precis skapat en bild av det jag egentligen visste men ändå inte riktigt förstått. Jag är som förtrollad. Perspektiv är viktigt – prova att ta någon annans ibland!
