Once och mellofest 24. #blogg100
Är just nu ute på de mörka smålandsvägarna och kör, det är otäckt halt och lite dimmigt och för en stund sedan körde vi förbi en ganska otäck olycka med räddningstjänst och ambulans på plats, och där en bil satt inkilad mellan två träd en bra bit in i skogen. Sänder en tanke till den eller de som satt i bilen och hoppas att allt gått bra. 🙁
Kanske på grund av olyckan eller den melankoliska härliga musiken som strömmar ut ur bilstereon, kommer det över mig hur otroligt bra vi har det. Hela familjen inpackad i en härligt varm bil, en familj med stark kärlek för varandra på väg för att dela helgen med våra släktingar. Vi har bostad, mat, utbildning och bor i ett land som klassas som ett av världens tryggaste, med skyddsnät och försäkringar för de flesta i vårt samhälle.
Vi har fredagsmys med ”På spåret” och Mellofest på lördagarna, och äääälskar att göra facebookinlägg med härligt pudrade semlor på fettisdagen (eller tja vissa gillar att göra det iallafall). 🙂
Vi har det så bra att det faktiskt finns en liten risk för att vi inte alltid hinner uppskatta det, men alla är vi ju barn av vår tid, det här är vår verklighet och vår vardag. Jag säger inte att alla måste gå omkring och hela tiden ha dåligt samvete för att vi har det så bra och så många andra har det så dåligt, men klart är att en balansering av världens tillgångar, stoppa alla krig och all svält inte enbart måste vara en dröm bara när man är barn, det kan fortfarande få vara en dröm, en vision och faktiskt ett mål, trots att man snart fyller 40 och gillar ”På spåret” och sjunger med i Jean Banans ”Copacabanana” på lördagens ”mellofest”… 🙂
Nu är vi framme och det är dags att packa ur bilen, något jag tänker göra till tonerna av Sophie Zelmani och Freddy Wadlings ”once” som ni också hittar här nedan, hoppas ni har det bra i fredagsmyset, var ni än är!
Nätkärlek till er alla
/Christian